Onsdag 2001-05-23: Björne
- Bäst att äta fort innan diskarna vill ha tillbaka sitt fina diskvatten, sa en röst i närheten.
- Låter inte den där rösten bekant? sa ISO-mannen halvhögt.
- Det säger alla, sa samma röst. Men känner du igen mig?
Han vände sig mot oss. En man i övre medelåldern. Jag hade aldrig sett honom förr. Det hade tydligen inte ISO-mannen heller.
- Nä, sa ISO-mannen.
- Mats X. Andersson, sa mannen.
Vi sa våra namn.
- Angenämt, sa ISO-mannen, men jag vet fortfarande inte vem du är...
- Så säger alla, sa Mats. Jag är mannen bakom masken. Mannen i Björne-dräkten...
- Åh, sa ISO-mannen. Det borde jag ha...
- Men nu är det slut med det, sa Mats. Finito. Nu är jag en ex-Björne, en ex-skådis, en föredetting, en...
- Men varför det? sa ISO-mannen. Björne-figuren har ju upplevt en otrolig renässans under din tid i dräkten, från att varit nere i en djup svacka...
- TV-ledningen har ju bestämt att den som bär dräkten alltid ska vara beredd att överlämna den till nästa person. Björne ska inte vara beroende av enstaka skådespelare...
- Men du var ju så bra, sa ISO-mannen. Mina barn...
- Vad hjälper det? Mitt kontrakt gällde i tre år. Jag blev muntligen lovad förlängning av TV-chefen, men vad hjälper det? De byter ju TV-chefer som jag byter skjorta. De slänger ut dem från taket i TV-huset och de seglar ner i sina stora fina fallskärmar... Inte fick jag nån fallskärm, inte.
- Men varför är du här? frågade jag. Kan du inte få andra jobb?
- Om jag bara hade min före detta agent här...
Han visade med händerna i luften vad han skulle göra då.
- Han rekommenderade mig att ta Björne-jobbet. Han sa att min karriär behövde det. Att jag inte kunde fortsätta i små biroller, att jag måste hoppa på något stort där jag verkligen syns.